Arbetsnytt – februari 2023
Fylgias arbetsrättsgrupp
Arbetsnytt är ett nyhetsbrev som ges ut av Advokatfirman Fylgias arbetsrättsgrupp. Genom nyhetsbrevet rapporterar vi aktuella händelser inom arbetsrätten så som ny rättspraxis, ny lagstiftning och liknande. För mer information om arbetsrättsgruppen, se här.
Nya regler om omställningsstudiestöd
Förutom förändringarna i LAS som trädde i kraft den 1 oktober förra året, trädde en ny lag i kraft samma datum: lagen om omställningsstudiestöd. Lagen har fått viss uppmärksamhet eftersom den ger redan yrkesverksamma personer möjlighet att få stöd för studier under pågående anställning.
- Omställningsstudiestödet är ett helt nytt studiestöd som kan beviljas den som är i behov av omställning eller kompetensutveckling för att få en starkare ställning på arbetsmarknaden.
- Omställningsstudiestödet beviljas endast för sådan utbildning som ger rätt till studiemedel, dvs. till exempel utbildningar på yrkeshögskola, universitet, högskola, komvux och folkhögskola.
- Med beviljat stöd kan den som studerar som mest få ca 21 000 kr i månaden i bidrag. Utöver bidraget kan man dessutom låna ca 12 500 kr i månaden. Totalt kan den studerande alltså ersättas upp till 33 500 kr från staten.
För att kvalificera sig för stödet måste den sökande:
- vara mellan 27 – 60 år,
- vara svensk medborgare (med vissa undantag),
- ha arbetat minst 96 månader (sammanlagt 8 år) av de senaste 14 åren och minst 12 månader av de senaste 2 åren; samt
- ha för avsikt att studera i en viss omfattning.
- Stödet betalas ut i upp till 44 veckor (ungefär 2 års studier) vid heltidsstudier (längre tid vid deltidsstudier).
- Ansökan om stödet ska lämnas in till CSN och en ansökan om omställningsstudiestöd har kunnat lämnas in alltsedan den 1 oktober 2022. Redan nu uppger CSN att de fått in över 20.000 ansökningar. Om ansökan beviljas betalas stödet dock inte ut förrän från och med den 1 januari 2023. Härefter kommer det att varje år att vara två ansökningsomgångar den 1 april och den 1 oktober.
Uppsägning av arbetstagare som inte godkänts vid säkerhetskontroll
I slutet av förra året kom Arbetsdomstolen att pröva huruvida det funnits möjlighet att stänga av en anställd inom Polismyndigheten och därtill om saklig grund funnits för att säga upp samma person, som efter säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen inte längre var godkänd för säkerhetsklassad anställning.
Avgörandet visar att säkerhetsbeslut i en säkerhetsklassad verksamhet inte i sig utgör grund för ett skiljande från anställningen.
Efter att säkerhetsprövningen inte godkänts hade den aktuella arbetstagaren blivit avstängd från arbetet. Säkerhetsprövningen förnyades sedan vid två tillfällen men med samma resultat som vid den första prövningen. Arbetstagaren erbjöds då en omplacering till en icke säkerhetsklassad anställning på Polismuseet i Stockholm men som hen tackade nej till. Arbetstagaren blev därefter uppsagd på grund av personliga skäl.
Arbetsdomstolen fann att det inte förelegat saklig grund (notera att det sedan tidpunkten för den aktuella uppsägningen ändrats och heter sakliga skäl) för uppsägning. I domen fastställs att det inte räcker för en arbetsgivare att enbart åberopa säkerhetsprövningsbeslut som grund för uppsägning, arbetsgivaren måste även kunna styrka de bakomliggande omständigheterna i sak till varför det finns saklig grund för uppsägning. Vidare fann Arbetsdomstolen att avstängning av en statsanställd, i enlighet med 12 kap. 7 § regeringsformen, måste ha stöd i en bestämmelse som meddelats i lag, dvs. att det inte är tillräckligt att möjligheten till avstängning finns i till exempel ett kollektivavtal.
Vad man kan ta med sig från avgörandet är att säkerhetsbeslut i en säkerhetsklassad verksamhet inte i sig utgör grund för ett skiljande från anställningen.
Anneli Lönnborg, Delägare & ansvarig för arbetsrättsgruppen
Lisa Drougge, Biträdande jurist