Arbetsnytt – Mars 2023
Arbetsnytt är ett nyhetsbrev som ges ut av Advokatfirman Fylgias arbetsrättsgrupp. Genom nyhetsbrevet rapporterar vi aktuella händelser inom arbetsrätten så som ny rättspraxis, ny lagstiftning och liknande. För mer information om arbetsrättsgruppen, se här.
Nya regler i rätten till sjukförsäkring
Enligt huvudregeln i den allmänna sjukförsäkringen ska bedömningen om en arbetstagare ska vara fortsatt berättigad till sjukpenning efter att ha varit sjukskriven i 180 dagar göras utifrån en prövning av arbetstagarens arbetsförmåga utifrån allt normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. Dvs. huvudregeln innebär att om arbetstagaren bedöms ha arbetsförmåga utifrån allt normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden, har arbetstagaren inte längre rätt till fortsatt sjukpenning efter 180 dagars sjukskrivning.
Som för de flesta huvudregler finns undantag. Undantagen från huvudregeln är:
- arbetstagare som fyllt 63 år,
- om övervägande skäl talar för att arbetstagaren fullt ut ska kunna återgå i arbete senast sjukdag 365,
- om särskilda skäl talar för att arbetstagaren fullt ut ska kunna återgå i arbete senast sjukdag 550, och
- arbetstagare som lider av en allvarlig sjukdom.
Om något av undantagen är tillämpliga ska prövningen av arbetstagarens arbetsförmåga inte göras mot allt normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. Utan prövningen om arbetstagaren ska ha rätt till fortsatt sjukpenning ska vid dessa undantag ske utifrån en bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga mot det arbete som arbetstagaren har hos sin nuvarande arbetsgivare, eller som arbetstagaren har haft de senaste 15 åren.
I tillägg till ovan undantag har införts ett ytterligare undantag som gäller om vård eller rehabilitering har försenats pga. Covid-19.
I tillägg till ovan undantag har införts ett ytterligare undantag som gäller om vård eller rehabilitering har försenats pga. Covid-19. Dvs. om arbetstagaren fått en längre sjukskrivning pga. av att vården belastats till följd av Covid-19 och den planerade vården eller rehabiliteringen inte kunnat utföras enligt tidigare plan, ska arbetstagarens arbetsförmåga inte bedömas enligt huvudregeln, utan endast mot det arbete som arbetstagaren har hos sin nuvarande arbetsgivare eller mot det arbete som arbetstagaren har haft de senaste 15 åren. Detta undantag är tidsbegränsat och ska endast gälla under 2023.
MBL § 38 – förhandlingsskyldighet vid anlitande av entreprenör
Enligt 38 § mbl ska arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal på eget initiativ förhandla med den arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av, innan arbetsgivaren fattar beslut om att anlita någon att utföra arbete för hans räkning eller i hans verksamhet utan att denne därvid ska vara anställd hos arbetsgivaren.
Undantag för när förhandlingsskyldighet enligt 38 § MBL inte föreligger är:
- När arbetet är av kortvarig och tillfällig natur och det inte är fråga om att anlita uthyrd arbetskraft enligt lagen om privatarbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft.
- När arbetet kräver särskild sakkunskap och det inte är fråga om att anlita uthyrd arbetskraft enligt lagen om privatarbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft.
- När arbetet tidigare godtagits av arbetstagarorganisationerna. För detta fordras att godkännandet har kommit till uttryck.
Hur långt arbetsgivarens förhandlingsskyldighet enligt 38 § mbl sträcker sig kom Arbetsdomstolen i AD 2022 nr 59 att pröva. Målet handlade om ett flygbolag som anlitat en entreprenör som skulle utföra flygverksamhet för flygbolaget. Entreprenören hade i sin tur anlitat en underentreprenör som skulle tillhandahålla personal på flygplanen. I tiden härefter hade entreprenören bytt underentreprenör. Flygbolaget hade förhandlat med sin fackliga arbetstagarorganisation om att anlita entreprenören men flygbolaget hade inte förhandlat med sin fackliga arbetstagarorganisation om att entreprenören skulle byta sin underentreprenör. Frågan i målet var således om flygbolaget hade varit förhandlingsskyldiga enligt 38 § mbl inför entreprenörens beslut om att byta underentreprenör?
Arbetsdomstolen konstaterade att entreprenören är en egen juridisk person och att beslutet om att byta underentreprenör inte var flygbolagets utan entreprenörens, varför flygbolaget inte haft någon förhandlingsskyldighet rörande entreprenörens byte av underentreprenör. En rimlig utgång i målet får man nog säga.