Från ett arbetsrättsligt perspektiv har vi aldrig varit mer rustade

En framtida gig-ekonomi, förändringar i LAS och en pandemivåg senare står den svenska arbetsrätten inför förändringarnas vindare. Vindarna som kommer at kräva en del anpassningar inom arbetsrätten för att vara i linje med den arbetsmarknad som växer fram. Detta menar Anneli Lönnborg, advokat och specialist inom arbetsrätt på Advokatfirman Fylgia. Här berättar hon om några av sina reflektioner från vårens arbete mitt i modern tids värsta pandemi, den nya arbetstagaren och passionen för entreprenörsdrivna företag.

Arbetsrätt är mer på tapeten än någonsin förut. Inte minst på grund av den pågående pandemin har det varit bråda dagar och hårt arbete för advokater och jurister inom området. Många av stödåtgärderna har tagits fram snabbt för att rädda en blödande arbetsmarknad men vid rådgivning kring åtgärderna har det funnits mycket lite att luta sig tillbaka mot.
– Den kris som corona inneburit för arbetsmarknaden har vi i modern tid aldrig varit med om förut. Under 2020 fick vi arbetsrättsjurister arbeta över byrågränser och tillsammans med fackförbund och arbetsgivarorganisationer på ett helt nytt sätt. Vi har lärt oss enormt mycket av det hårda arbete som vi gemensamt lagt grunden för. Fackförbundens snabba omställning till att agera på bara någon dag från det att en förhandlingsframställan skickats är imponerande. Det känns från arbetsrättsligt perspektiv som vi aldrig varit mer rustade inför en kris än just nu, oaktat vad som föranleder krisen, säger Anneli. Hon är tydlig dock med att man måste skilja det arbets-rättsliga från det arbetsmarknadsmässiga. Arbetsmarknaden står inför fortsatt tuffa utmaningar.

Pandemin har föranlett ny praxis och nya synsätt på nedskärningar, permitteringar, frivilliga överenskommelser om arbetstidstidsförkortningar m.m. Men pandemin är inte det enda som skapat rörelse inom arbetsrätten under den senaste tiden. Diskussionerna kring ändringar i lagen om anställnings-skydd har funnits på agendan ända sedan Januariavtalet och förslag finns bland annat på förändring i turordningen, vad innebär det?

– Förslaget innebär att man ska kunna undanta fler personer i turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist. För att arbetsgivare lättare ska kunna behålla nyckelpersoner i företaget föreslås att fem anställda ska kunna undantas från turordningen oavsett storlek på företaget. Detta till skillnad från idag då huvudregeln är sist in, först ut och endast företag med 10 eller färre anställda har kunnat undanta två personer från turordningen. För småföretagens överlevnad är förslaget om förändring otroligt viktigt men man ska också ha förståelse för att det skapar en obalans mellan arbetstagare när tiden man varit på ett företag inte längre ska ha en överordnad betydelse, förklarar Anneli.
Mycket av Annelis arbete baseras på hennes förståelse för klientens verksamhet. Det går inte att ge bra råd om man inte sätter sig in i klienten och dennes verksamhet, säger Anneli. Det gäller att snabbt kunna ställa om mellan olika verksamheter och vara lyhörd.

– Fylgia är en byrå med entreprenörsdriv och det gör att vi har en bra grundförståelse för vad det innebär att driva företag. Det som karaktäriserar vårt arbete ligger mycket i vårt namn Fylgia, som betyder följa efter. Vi är våra klienters följeslagare i goda såväl som mindre bra tider, säger Anneli.
Även så kallade gig:are är något som väckt många frågor inom arbetsrätten under de senaste åren. Anneli har själv talat en del kring ämnet och menar att den moderna arbetstagaren inte sitter och väntar på en guldklocka utan drivs av helt andra faktorer.

– Gig:are är inte anställda på ett traditionellt sätt och gig-ekonomin behandlar dem därför inte som traditionella arbetstagare. De som arbetar som gig:are gör det ofta för att situationen passar deras livsstil i stunden. De gör ett fantastiskt arbete, men det behöver inte nödvändigtvis vara ett jobb de planerar att göra för alltid. Vi behöver se över arbetsgivarens skyldigheter i förhållande till gig:aren och kanske ge utrymme inom arbetsrätten för en ny anställningsform, avslutar hon.

Klicka på bilden för att se artikeln i sin helhet ur tidningen Lag & Avtal, februari 2021.