Hur IPI-förordningen påverkar tillträdet för tredjeländer
Den 29 augusti 2022 trädde den så kallade IPI-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1031) i kraft. Förordningen ger EU-kommissionen möjlighet att begränsa tillträdet till offentlig upphandling för leverantörer, varor och tjänster från tredje land.
Genom förordningen ges EU-kommissionen möjligheten att sanktionera tredje länder som hindrar unionsmedlemmar tillträde till offentliga upphandlingar (så kallade IPI-åtgärder), primärt i form av så kallade poänganpassningsåtgärder som försämrar möjligheterna att vinna en upphandling eller genom att direkt utesluta anbud. Hotet om denna typ av sanktioner är tänkta att fungera proaktivt på så sätt att tredje länder avstår från att införa hinder mot deltagande i offentliga upphandlingar för unionsmedlemmar.
Hittills har enbart en utredning genomförts av EU-kommissionen med stöd av IPI-förordningen, vilken avsåg medicintekniska produkter från Kina. Enligt rapporten som presenterades den 14 januari 2025 överväger EU-kommissionen att besluta om en eller flera IPI-åtgärder gentemot Kina, vilket då skulle försvåra tillträdet till offentliga upphandlingar för kinesiska aktörer inom medicinteknik.
Mot bakgrund av införandet av IPI-förordningen, och de efterföljande riktlinjer för tillämpningen därav som presenterats av EU-kommissionen, har Regeringen den 23 januari 2025 föreslagit ändringar i de svenska upphandlingslagarna för att synliggöra att det kan finnas unionsbestämmelser som har företräde framför den nationella lagstiftningen samt att tillämpningen av IPI-förordningens bestämmelser om upphandling utgör del av Konkurrensverkets tillsynsområde.
Den föreslagna lagändringen som föreslås träda i kraft den 1 juli 2025 har nu lämnats på remiss till Lagrådet.
Är ni osäkra på hur IPI-förordningen påverkar er verksamhet?
Ni är varmt välkomna att höra av er till Fylgias verksamhetsgrupp Offentliga Affärer för rådgivning.