Konkurs, företagsrekonstruktion och likvidation

Detta är den första artikeln i Advokatfirman Fylgias artikelserie inom obeståndsrätt. Artikeln ger en introduktion till konkurs och berör företagsrekonstruktion och likvidation översiktligt. I nästa artikel, som publiceras måndag den 15 mars, ges en fördjupning i styrelseledamöters personliga betalningsansvar för aktiebolagets skulder. För att få mer kunskap om begreppen inom obeståndsrätt, såsom abandonera eller separationsgods, besök gärna Advokatfirman Fylgias konkursordlista.

Konkurs

Reglerna som hanterar konkursförfarandet finns i huvudsak i konkurslagen. I konkurslagen regleras allt från konkursens inledning, vilket sker genom en konkursansökan, till konkursens avslut. Utöver konkurslagen finns det andra lagar som kan bli tillämpliga vid handläggningen av en konkurs, såsom förmånsrättslagen, lagen om företagshypotek och utsökningsbalken. I denna artikel kommer främst reglerna i konkurslagen att hanteras.

Inledningsvis ska två begrepp beröras, gäldenär och borgenär. En fysisk eller juridisk person som har en skuld till annan kallas för gäldenär. Borgenären är den person som lånat ut pengar, och som gäldenären således är skyldig pengar.

För att gäldenären ska kunna försättas i konkurs krävs att gäldenären är på obestånd. En gäldenär anses vara på obestånd då gäldenären inte i rätt tid kan betala sina skulder och då oförmågan inte är tillfällig. En konkursansökan kan ske av gäldenären, om denna vill försätta sig själv i konkurs, men även av en borgenär. En konkursansökan kan prövas antingen direkt av domstolen eller efter förhandling. När domstolen väl beslutat om konkurs kan en konkursansökan inte återkallas. Beslutet kan dock upphävas av högre domstol efter överklagande.

I samband med konkursbeslutet utser tingsrätten en konkursförvaltare som förvaltar konkursboet. Konkursboet är den nya juridiska personen som uppstår genom konkursbeslutet. Det är viktigt att inte blanda ihop begreppet konkursbo med konkursbolag. Konkursbolaget är det bolag som gått i konkurs, medan konkursboet är företagets egendomar som finns kvar vid en konkurs. Konkursförvaltaren har som övergripande skyldighet att se till borgenärskollektivets bästa.

Vid konkursens inledande skede kommer konkursförvaltaren kontakta konkursgäldenären och informera om konkursen samt samla in information. Gäldenären har en skyldighet att förse konkursförvaltaren med sådan information som kan vara av betydelse för konkursutredningen, såsom uppgift om tillgångar, skulder, orsak till konkursen, bokföring m.m. Konkursförvaltaren har en skyldighet att omhänderta räkenskapsmaterial.

Om det är ett rörelsedrivande bolag som försatts i konkurs har konkursboet i vissa fall möjlighet att under en övergångsperiod driva rörelsen vidare. Konkursboet behöver oftast ingå nya avtal med exempelvis leverantörer av larm, telefoni, betalningslösningar m.m. för att kunna driva verksamheten vidare. Konkursförvaltningen har även i regel möjlighet att använda sig av konkursbolagets personal, som har arbetsplikt åt konkursboet under en månad efter konkursutbrottet.

Efter konkursbeslutet får gäldenären inte längre förfoga över sin egendom. Förfoganderätten övergår istället till konkursboet. Egendom som tillhörde gäldenären vid konkursbeslutet och egendom som tillfaller gäldenären under konkursen, exempelvis lön, ingår i konkursboets egendom. Därutöver ingår även i konkursboet sådan egendom som kan tillföras konkursboet genom återvinning. Mer information om återvinning kommer i en följande artikel. Som ett praktiskt exempel förfogar gäldenären inte längre över sina bankkonton och eventuellt tillgodohavande ingår i konkursboet. Tjänster och abonnemang som gäldenären tidigare nyttjat, exempelvis telefonabonnemang, bredband, el, kan komma att stängas ner. Konkursboet har som utgångspunkt inte möjlighet att betala för dessa tjänster.

Om gäldenären har tillgångar, såsom fordon, varulager eller bisonoxar, kommer konkursförvaltningen att omhänderta dessa. Vid ett omhändertagande anlitas ofta en extern auktoriserad värderingsman för att värdera egendomen. Egendomen kommer sedan att säljas, vilket oftast sker på auktion. Om gäldenären har inkomster i form av lön kommer konkursförvaltningen att begära löneutmätning, vilket sker genom kronofogdens försorg. Gäldenären får dock förfoga över lön som inte överstiget förbehållsbeloppet.

Borgenärer har möjlighet att anmäla sina fordringar i konkursen. Det är enbart fordringar som uppkommit innan konkursbeslutet som kan göras gällande. Fordringar kan ha olika förmånsrätt i en konkurs, antingen allmän eller särskild. Vilken typ av förmånsrätt en fordran har framgår av förmånsrättslagen.

Konkursbolagets anställda kan anmäla fordran på lön, arvode och pension. Under vissa förutsättningar kan staten, efter konkursförvaltarens beslut, betala en arbetstagares fordran vilket sker genom den statliga lönegarantin och regleras i lönegarantilagen. Beloppstaket för lönegarantin uppgår till fyra gånger prisbasbeloppet. För år 2021 är beloppstaket 190 400 kr.

Med stöd av uppgifter som inkommit från exempelvis gäldenären, bokföringen, fordringsanmälningar m.m. upprättar konkursförvaltaren en bouppteckning. Bouppteckningen innehåller uppgift om konkursgäldenärens tillgångar och skulder per konkursdagen. Konkursgäldenären, eller konkursbolagets ställföreträdare, har en skyldighet att inför rätten avlägga bouppteckningsed. Konkursförvaltaren har möjlighet att yrka att annan än gäldenären ska avlägga bouppteckningsed, exempelvis en tidigare ställföreträdare eller styrelsesuppleant, om det kan antas vara av vikt för boutredningen. Om gäldenären inte inställer sig på edgångssammanträdet kan tingsrätten besluta om att personen ska hämtas eller häktas. Innan gäldenären avlagt bouppteckningsed får denne inte, utan rättens medgivande, bege sig utomlands.

Konkursförvaltaren ska även upprätta en förvaltarberättelse vilket är en berättelse om bland annat orsakerna till gäldenärens obestånd, tidpunkten för obeståndets inträde, konkursboets tillstånd.

Vi har nu kommit en bra bit in i konkursens handläggning. Konkursförvaltningen har omhändertagit konkursgäldenärens egendom, egendom av värde har sålts, eventuellt har en fortsatt drift beslutats med de åtgärder som följer av detta, bokföring har granskats, bouppteckning och förvaltarberättelse har upprättats m.m. Nästa steg blir att förbereda ett avslut vilket kan ske genom utdelning, avskrivning eller nedläggning.

Ett bevakningsförfarande äger rum då fordringar utan förmånsrätt kan antas få utdelning. De borgenärer som anmält sin fordran får då information om bevakningsförfarandet genom en bevakningshandling från tingsrätten. Borgenärerna ska sedan, inom föreskriven tid, bevaka sin fordran hos tingsrätten. Det finns även möjlighet till efterbevakning om tiden försitts, men då ska en avgift betalas. Om inte bevakning sker förloras möjligheten till att få utdelning i konkursen. Det finns för borgenärerna en möjlighet och för konkursförvaltaren en skyldighet att anmärka på bevakade fordringar. En utdelning kan även ske utan bevakningsförfarande. En konkurs med utdelningsförfarande anses avslutad när tingsrätten fastställt utdelningen.

En konkurs kan även avslutas genom avskrivning eller nedläggning. Avskrivning sker då konkursboets tillgångar inte räcker till betalning för uppkomna och väntade konkurskostnader och andra skulder som boet ådragit sig. Nedläggning innebär att gäldenären träffar uppgörelse med sina borgenärer gällande betalning. Avslutningsvis ska tilläggas att en fysisk persons skulder inte försvinner efter att konkursen avslutas.

Företagsrekonstruktion

Regelverket som hanterar företagskonstruktioner finns i lag om företagsrekonstruktion. En företagsrekonstruktion syftar till att reasturera bärkraften i företag som i grunden är lönsamma. I propositionen har lagstiftaren angett att företagsrekonstruktion är ”ett förfarande som syftar till att ge en näringsidkare som har betalningssvårigheter ett rådrum under vilket han kan vidta åtgärder för att förbättra sin rörelses resultat och möjlighet att förhandla med sina borgenärer om ett ackord”. Läs mer om företagsrekonstruktion på Fylgias hemsida.

Likvidation

En likvidation handlar om avveckling. Vid en likvidation upplöses aktiebolaget efter att bolagets skulder betalats – och om det föreligger ett överskott fördelas detta mellan aktieägarna. Ett bolag som har gått i likvidation, men sedan inte har möjlighet betala sina skulder, kan försättas i konkurs. Reglerna om likvidation finns i aktiebolagslagen.

En likvidation kan vara frivillig vilket innebär att bolagsstämman beslutar om att aktiebolaget ska gå i likvidation. Därutöver finns det även möjlighet för Bolagsverket och allmän domstol att besluta om att ett aktiebolag skall gå i tvångslikvidation. Bolagsverket kan besluta om tvångslikvidation om ett aktiebolag exempelvis inte inkommit med årsredovisning eller revisionsberättelse i tid. Allmän domstol kan besluta om att ett aktiebolag ska gå i likvidation vid kapitalbrist. Läs mer om likvidation på Fylgias hemsida.

Om Lina de Verdier

Denna artikel är skriven av Lina de Verdier, biträdande jurist hos oss. Lina tog examen från Stockholms universitet efter höstterminen 2019 och har sedan dess varit verksam inom Fylgias obeståndsavdelning. Lina skrev sitt examensarbete inom obeståndsrätt och specifikt om återvinning då tredjeman ställt säkerhet- respektive erlagt betalning för annans skuld.

Har du någon fråga inom obeståndrätt, särskilt om konkurser? Tveka då inte på att höra av dig till oss.